Jag ser fler och fler personer på facebook som skriver hur underbart deras liv är, hur bra de har det osv. Fler och fler hittar en partner också, långt eller kort förhållande, whatever. Jag vill också visa alla att jag har det bra, att livet är underbart och att jag har världens bästa pojkvän men nej, antingen handlar det enbart om sex eller så blir det hejdå innan jag ens fått chansen att visa hur bra det kunde varit. Vilket stör mig lite men jag börjar förstå att det är mig det är fel på. Jag menar, efter att jag dejtat en kille ett tag så blir jag dumpad och efter mig så hittar han sin drömtjej på två veckor! Exakt detta har hänt SJU gånger. Jag känner mig som någon slags försökskanin.
Alla säger att jag försöker för mycket och ja, det kanske är sant i regel, men hur förklarar ni det att ingen av de jag träffat blir tillsammans med mig för det ska gå sakta fram, men dumpar mig och sedan tar det inte mer än 2-4 veckor så har killen jag dejtade en flickvän? Förklara det, så ger jag mig.

Nu träffar jag i alla fall en underbar person och jag vill inget annat än att det ska gå bra. Jag förväntar mig inte mycket, men jag hoppas. Och önskar. För jag vet att vi kan ha det bra. För första gången på länge så känner jag att en kille respekterar mig och accepterar mig som den jag är.
Du vet ju vem du är så.. Ta åt dig!